Feber

Igår tog jag aldrig febern, men i morse när jag kollade med mun-termometern så hade jag jag 37.1 och 37.0. Nu, tidigt kväll har jag 36.6. Jag tog tre aspirin vid lunchtid, jag är osäker på om den fortfarande har effekt. Jag misstänker att min friska mun-temperatur är strax under 36.6 men jag minns inte exakt vad den brukar vara.

Annonser

Sjuk

Nu har jag varit sjuk i två dagar. I helgen umgicks jag med flickvännen som hade varit hemma från jobbet på fredagen. I lördags tränade jag till och med — jag kände mig rätt frisk då. Men sen på söndagen kände jag mig lite hängig och igår så fick jag feber. Jag har svårt att inte bli nojig när jag får feber. Det är svårt för mig att se positivt på livet när jag håller på att bli sjuk. På nåt sätt hör livsglädjen ihop med fysisk aktivitet eller att man känna sig kapabel och stark. Jag funderar på om den här hjärna-blod-barriären är trasig på mig så att virusar kommer rakt in i hjärnan och pajar till det. Men det är kanske inte så troligt. Jag tyckte det var lite deppigt att bli sjuk eftersom jag har varit lite småkrasslig veckorna innan, dock varit på jobbet hela tiden.

TV

Tänk så fanns det en burk som visade filmer och animationer, så att man bara kunde sitta där och titta på bildskärmen och låta sig bli underhållen. Då hade man kunnat slippa att vara runt och göra massa saker själv för att bli underhållen.

Mirakel

Man borde göra så att man går vetenskapligt tillväga och ställer upp i en tabell hur många dokumenterade mirakel respektive gud har gjort och hur många människor i nöd respektive gud har hjälpt, och sedan efter det välja sin tro. Hur många monoteistiska gudar kan sväva över jorden samtidigt?

Svammel

I förrgår kväll var min flickvän på besök. Men jag kunde inte sova ordentligt. Dessutom har jag den senaste veckan flera nätter med dålig sömn. Så jag var jag jättetrött på jobbigt igår. Det var inte hennes fel, hon gjorde inget jag störde mig på. Men på nåt sätt gjorde det mig inte helt avslappnad. Vi har alla våra psyken att tampas med. Vissa är nervösa och rastlösa, andra söker kickar och får en beroende problematik. Det kanske blir extra påfallande att vi är lite olika när man är i en relation. Man jämför sig med sin partner. Varför kan inte jag somna lika snabbt som hon kan? Varför tycker inte hon att träning är lika trevligt som jag? Och varför tycker folk om att titta på tv-serier som innehåller tortyr-scener(GoT, WD)? Nästan som att jag kan få samma moralpanik som den kristna mamman som råkade lyssna på ganster-hiphop. Nä, jag vet inte. Det är väl nån slags skräckblandad förtjusning, som inte riktigt funkar för mig. Men vi är ofta kollektiva varelser och jag kan tänka mig att det är svårt för någon som inte gillar de här hemska scenerna att inte kolla. Ibland känns det som att tv-serierna kan ta med en på spännande historier. Men när det blir utdragna obehagliga scener, kan jag känna mig lurad. Varför vill ni att jag kollar på det här? Vad vill ni säga? Och då tänker jag: Ni har ingenting att säga, ni vill bara uppnå en effekt hos tittaren och manipulera den att titta vidare. TV-serierna behöver tittare mer än vad tittarna behöver TV-serier. Jag lyssnade även på en bra podcast om MMA:s skadliga effekter, på youtube — Does MMA make you stupid? I andra sporter som amerikansk fotboll så har man sett allvarliga hjärnskador som följd av sportutövandet. Stephan Kesting, som själv är kampsportare, tror att det bara är en tidsfråga innan statistik kommer fram som visar på att MMA-utövare får hjärnskador. Obehagligt men viktigt att höja medvetenheten om. Ok, nu ska jag åka och jobba.

Gratislunchen

Jag börjar nu blir klar med Therese Uddenfeldts bok Gratislunchen — Eller varför det är svårt att förstå att allt har ett slut. Titeln syftar på uttrycket ”En lunch är aldrig gratis (Någon måste betala)” / ”There’s no such thing as a free lunch”. Temat är Peak Oil och hur dagens ekonomer och naturvetare beskriver problemet. Sverige har en hel del vattenkraft och kärnkraft, men den globala ekonomin i stort drivs av fossilt bränsle. Uddenfeldt besöker en plats i USA där fracking bedrivs och beskriver Norge resa genom oljeåldern. Politiskt går det inte att sälja in ett problem som in har någon lösning. Det går inte att få upp engagemanget för fråga som innebär att vi kommer att få det sämre och sämre och att det enda vi kan göra är att lindra fallet. Det är intressant hur hon fokuserar på motsättningen mellan å ena sidan ekonomerna, som betonar de andliga värdena och människans uppfinningsrikedom, och å andra sidan naturvetarna, som betonar de materiella begränsningarna. Ekonomerna framstår som vår tids astrologer som förr var kungarna behjälpliga med att tyda tecken i skyn. Till skillnad från jägare och samlare i ett primitivt samhälle nära naturen, så är invånarna i ett avancerat industriellt samhälle  ovetande om den resursexploatering som ligger till grund för deras existens. Jag rekommenderar boken starkt eftersom den inte bara innehåller en massa grafer utan även reder ut motsättningarna på ett mer humanistiskt (språkligt) sätt.