Relationer

Mot bakgrund av att jag ringde och gjorde slut med min flickvän igår morse, och förstås funderade på om jag hade gjort rätt, så läste jag en antal artiklar på nätet om relationer och bråk, och kollade även på temat verbal och psykisk misshandel. Jag tittade bl.a. här:

http://www.varningstecken.n.nu/uttryck-av-verbal-misshandel

På den här sidan utgår de från att den som misshandlar är en man. En sak som jag kom att fundera på är följande dilemma:

  1. Person A säger nånting elakt
  2. Person B svarar med att hota med att göra slut om inte A hör upp med detta.

Men att hota med att göra slut är också elakt. Vem är då egentligen boven i dramat? Det ser ut som att A började processen, men vad som är elakt är svårt att definiera. Dessutom kan det ha föranletts av nånting som B sagt eller gjort.

En jobbig sak med att avsluta en relation, även om den har sina brister, är att det tar så lång tid innan man hittar en relation på samma nivå igen. I värsta fall så hittar man  aldrig en relation igen! Skräckinjagande! Men det funkar inte att leva på det sättet att man går runt och drivs av rädsla hela tiden. Om man är missnöjd med nånting så får man väl antingen försöka fixa det, göra slut, eller acceptera relationen som det är.  Det där med att acceptera relationen som den är har jag ganska svårt för.

Även en relation med brister har fördelar gentemot singelhushållet, t.ex. närhet, sex, och umgänge. Men jag vill att jag ska kunna ha högt förtroende för den som jag är ihop med. Att jag kan lita på att flickvännen inte sårar mig i onödan, försöker förstå mig om det är nåt jag är missnöjd eller orolig över.

Annonser

Asylinvandring

Sammanfattningsvis:

  1. De som har lyckats betala smugglare för att ta sig hit är resursstarkare än de som blir kvar i sina hemländer. De är alltså inte de mest nödställda.
  2. Det finns fler människor som skulle vilja flytta till ett rikt välkomnande land, än vad Sverige kan ta emot, även optimistiskt räknat.
  3. Flyktingmottagandet är dyrt, inte minst eftersom boende är dyrt här, och vi har en överhettad bostadsmarknad i städerna. Integration tar väldigt lång tid för dem som inte har förutsättningarna.
  4. Till och med de som är födda här men med utländska föräldrar verkar ha nackdelar jämfört med infödda svenskar.

 

Godnattfilosofi

Världen är svår att förstå. Ur ett moraliskt perspektiv är den omöjlig att förstå, eftersom det inte finns någon högre kraft som upprätthåller etiska värden i våra handlingar. När man somnar vill man gärna ha ett perspektiv där allting är fint och bra. Man vill inte bli störd av obehagliga känslor eller insikter. Det är ett legitimt behov / önskan. Men tyvärr kan inte världen och logiken forma sig efter ens behov av frid och fröjd. På nåt sätt må man ändå inskränka sitt fokus till sitt eget rum och bortse från fulheten i resten av världen. Det finns strikt taget mer att fundera djupt och länge över än vad man klarar av och har tid till. Det är därför inte mental svaghet att inskränka sig till att betrakta hur mjuk sängen är och hur tyst och skönt. Det behövs för att komma till ro. Oron gnager i människor i olika grad och på olika sätt. En sån som jag kan stressa upp sig skarpt över något personligt eller allmänt problem.  Men det får man lämna därhän. Jag kan inte förväntas lösa livets omöjliga gåtor plus att tänka fram ”meningen med livet” nu ikväll, innan jag får sova. Tack kära dagbok för att du tog dig tid att lyssna på detta inlägg. Puss och kram!

Feber

Igår tog jag aldrig febern, men i morse när jag kollade med mun-termometern så hade jag jag 37.1 och 37.0. Nu, tidigt kväll har jag 36.6. Jag tog tre aspirin vid lunchtid, jag är osäker på om den fortfarande har effekt. Jag misstänker att min friska mun-temperatur är strax under 36.6 men jag minns inte exakt vad den brukar vara.

TV

Tänk så fanns det en burk som visade filmer och animationer, så att man bara kunde sitta där och titta på bildskärmen och låta sig bli underhållen. Då hade man kunnat slippa att vara runt och göra massa saker själv för att bli underhållen.

Svammel

I förrgår kväll var min flickvän på besök. Men jag kunde inte sova ordentligt. Dessutom har jag den senaste veckan flera nätter med dålig sömn. Så jag var jag jättetrött på jobbigt igår. Det var inte hennes fel, hon gjorde inget jag störde mig på. Men på nåt sätt gjorde det mig inte helt avslappnad. Vi har alla våra psyken att tampas med. Vissa är nervösa och rastlösa, andra söker kickar och får en beroende problematik. Det kanske blir extra påfallande att vi är lite olika när man är i en relation. Man jämför sig med sin partner. Varför kan inte jag somna lika snabbt som hon kan? Varför tycker inte hon att träning är lika trevligt som jag? Och varför tycker folk om att titta på tv-serier som innehåller tortyr-scener(GoT, WD)? Nästan som att jag kan få samma moralpanik som den kristna mamman som råkade lyssna på ganster-hiphop. Nä, jag vet inte. Det är väl nån slags skräckblandad förtjusning, som inte riktigt funkar för mig. Men vi är ofta kollektiva varelser och jag kan tänka mig att det är svårt för någon som inte gillar de här hemska scenerna att inte kolla. Ibland känns det som att tv-serierna kan ta med en på spännande historier. Men när det blir utdragna obehagliga scener, kan jag känna mig lurad. Varför vill ni att jag kollar på det här? Vad vill ni säga? Och då tänker jag: Ni har ingenting att säga, ni vill bara uppnå en effekt hos tittaren och manipulera den att titta vidare. TV-serierna behöver tittare mer än vad tittarna behöver TV-serier. Jag lyssnade även på en bra podcast om MMA:s skadliga effekter, på youtube — Does MMA make you stupid? I andra sporter som amerikansk fotboll så har man sett allvarliga hjärnskador som följd av sportutövandet. Stephan Kesting, som själv är kampsportare, tror att det bara är en tidsfråga innan statistik kommer fram som visar på att MMA-utövare får hjärnskador. Obehagligt men viktigt att höja medvetenheten om. Ok, nu ska jag åka och jobba.

Gratislunchen

Jag börjar nu blir klar med Therese Uddenfeldts bok Gratislunchen — Eller varför det är svårt att förstå att allt har ett slut. Titeln syftar på uttrycket ”En lunch är aldrig gratis (Någon måste betala)” / ”There’s no such thing as a free lunch”. Temat är Peak Oil och hur dagens ekonomer och naturvetare beskriver problemet. Sverige har en hel del vattenkraft och kärnkraft, men den globala ekonomin i stort drivs av fossilt bränsle. Uddenfeldt besöker en plats i USA där fracking bedrivs och beskriver Norge resa genom oljeåldern. Politiskt går det inte att sälja in ett problem som in har någon lösning. Det går inte att få upp engagemanget för fråga som innebär att vi kommer att få det sämre och sämre och att det enda vi kan göra är att lindra fallet. Det är intressant hur hon fokuserar på motsättningen mellan å ena sidan ekonomerna, som betonar de andliga värdena och människans uppfinningsrikedom, och å andra sidan naturvetarna, som betonar de materiella begränsningarna. Ekonomerna framstår som vår tids astrologer som förr var kungarna behjälpliga med att tyda tecken i skyn. Till skillnad från jägare och samlare i ett primitivt samhälle nära naturen, så är invånarna i ett avancerat industriellt samhälle  ovetande om den resursexploatering som ligger till grund för deras existens. Jag rekommenderar boken starkt eftersom den inte bara innehåller en massa grafer utan även reder ut motsättningarna på ett mer humanistiskt (språkligt) sätt.