Svagheterna i Merkels formel

Översättning av en artikel i FAZ:Die Schwachstellen in Merkels Formel

Det måste man ge Kanslern: En fegis är hon inte. Länge sade man om henne att hon inte har några egna övertygelser och att hon simmar i mitten av strömmen och att hon kunde ändra sin politik över natten, om det inbringande henne mer stöd. Nu går hon rakgryggad mot den storm som flyktingfrågan utgör och som blåser henne i ansiktet. Det dras i henne från alla möjliga riktingar, i Tyskland, såväl som i resten av Europa. Så gott som alla regeringar önskar att Kanslerns plan ska fungera, men färre och färre tror på det. Det är Merkels grundproblem: Den europeiska lösningen som hon söker kan bara bli verklighet ifall resten av européerna samt Turkiet samarbetar.

Denna mobilisering har hittils bara lyckats måttligt. Snarare har forna allierade vikit av. Åtgärderna för att säkra EU:s yttre gränser har ännu ej lett till att medborgare och regeringar slutat frukta en fortsatt anstormning. Också därför har aldrig fördelningen av migranter kommit förbi löjets stadie. Kanslerns politiska logik, som hon upprepade på TV,
övertygar, i motsats till vad hon hävdar, inte alla hennes allierade. Det var utmärkande, att Merkel inte nämnde Frankrike en enda gång.

Motsättningen är att Merkel tror att flyktingvågens kraft endast bromsas genom att trycket på den yttre gränsen lättas medelst legala flyktvägar och möjlighet till legal invandring. De flesta EU-länderna däremot, är inte beredda att fortsätta ta emot större mängder asylsökande och andra migranter, av olika skäl. EU-medlemmarna i Östeuropa, som i årtionden tvingades leva under Breschnew-doktrinen, har en annan förståelse av nationen och ett annat behov att egenbestämmande än Tyskland, som efter det totala nederlaget länge var mönstereleven vad gäller att bejaka integration.

Men också traditionella invandringsländer med lång historia av demokrati, vägrar att ta emot migranter i större antal — eftersom integrationen inte har lyckats, det som kommer på sista raden i Merkels plan. Detta misslyckande har även de postkommunistiska staterna för ögonen, och de vill ej importera dessa integrationsproblem, som så många andra länder kämpar med. Denna hållning kan man kalla nationalistisk, rasistisk eller realistisk — men varken Merkel eller någon annan i Västvärlden kommer kunna övertyga och omvända dessa samhällen. Att utöva tryck på dessa länder kommer snarare att cementera motståndet.

Rädlsan för germanisering, så oberättigad den än är, försörjs med näring av Merkels politik. Nu vill Tyskarna pranga på oss sin nya elitkultur — multikulturalismen!

De må framstå som absurt för politiker i Berlin. Dessa förhållanden visar i vilka olika tider, kulturer och medvetandetillstånd de ”förenade” Européerna befinner sig i. Den som inte tar hänsyn till detta, kommer inte ro hem en Europeisk lösning. Merkels logik erkänns inte av alla, inte ens av alla i hennes eget parti, för att inte tala om CSU.

Svagheten i Merkels formel är den mänskliga faktorn. Kanslern utgår från att var och en som tänker igenom frågan kommer till samma slutsats som hon. I Kanslerns kalkyl har hon inte tillräckligt tagit med det egna önsketänkandet och den andra sidans farhågor, som inte sysselsäter henne själv speciellt mycket: Rädsla för främlingsskap, osäkerhet, för politisk och kulturell hemlöshet och för känslan att inte vara herre i sitt eget hus längre.

Detta är reella existerande farhågor, som driver väljare i hela Europa till populister och extremister. Ju mer tillflöde och därmed inflytande i politiken de får, desto mindre blir chanserna för en lösning som stärker EU mer än den skadar EU. För alla demokrater bör det därför handla om att stoppa denna radikaliseringsprocess. Merkel försökte i TV att göra detta, genom att tålmodigt förklara varför hon benhårt håller fast vid sin plan. Minst lika viktigt hade varit att förmedla känslan till Tyskarna att Kanslern har förstått sina medborgare. Och att förmedla till franska, polska och österrikiska åskådare att Tyskland, i kärnfrågor vad gäller nationell identitét och självbestämmande, inte vill skriva dem på näsan hur de ska förstå sig själva och hur de ska betrakta världen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s