Hur banker skapar pengar ur ingenting

Så länge folk är av den åsikten att pengar är beroende av en fysiskt begränsad resurs för att skapas, framstår inte kontrollen över utgivningen som någon inkomstkälla eller maktfaktor. ”Bankens huvudsakliga skydd var att dess komplexitet hindrade människor från att förstå den verkliga orsaken till dess makt – skapandet och utgivningen av pengar”, enligt Stephen Zarlenga

Figur 5. En enkel bild av hur banker skapar pengar från ingenting. Emma sätter in 100 kr på banken. Med hjälp av denna inlåning lånar banken sedan ut 100 kr till Bosse. Bosse köper en tjänst av Margareta för pengarna. Margareta sätter in sina intjänade pengar på banken. Banken har således skapat 100 kr till från de ursprungliga 100 kronorna, eftersom både Emma och Margareta nu har rätt att hämta ut varsina 100 kr, totalt 200 kr.

istappar: Det bör noteras att detta kan repeteras ett godtyckigt antal gånger. Dom pengarna som Emma och Margareta har på sina konton är i princip lika tillgängliga som kontanter om dom har kopplat kontona till ett betalkort. I Sverige har vi ytterst lite kontanter, mindre än 7 procent av penningmängden (M3) är kontanter (M0).

Här står det även lite om hur mycket kontanter som finns tillgängliga att ta ut i Sverige.

Peter:

Vad händer om Margareta och Emma vill ha sina pengar? Jo, banken kan betala ut de 100 kr i kontanter. För att betala ytterligare 100 kr måste Bosses lån krävas tillbaka.

istappar: Nej, bankerna kan låna av varandra eller låna av riksbanken. Men bankerna föredrar att använda bankkundernas transaktionskonton/sparkonton som bas för att utställa nya lån eftersom bankkunderna ingen eller låg ränta får på sina transaktions/sparkonton.

Peter:

Jag kan fortfarande inte se att detta har skapat några pengar. 100 kr tjänster har utbytts (mellan Bosse och Margareta). Men det skulle man kunna göra även utan banken. Emma kunde köpa tjänsten direkt från Margareta.

istappar:

Men det var inte Emma som ville ha en tjänst av Margareta, det var Bosse som konsumerade tjänsten. En viktig skillnad är också att Bosse är förpliktigad att betala ränta på sitt lån ända tills lånet är helt amorterat.

Ur texten:

Huber förklarar att ”nyckeln till bankernas möjlighet att skapa nya pengar i form av kontoinsättningar ligger i ett slags dubbelt ägande av bankkonton. Pengarna du har insatta i banken tillhör dig, samtidigt som de är en del av bankens balansräkning.” Det är denna dubbla bokföring som gör det möjligt för bankerna att recirkulera inlånade pengar som egentligen inte är bankens egna pengar.

Aktiemäklaren och penningreformisten John Tomlinson förklarar att bankmän kallar detta fenomen för multiplikatoreffekten. ”För dem är det en självklar och accepterad del av ekonomin”. SEB:s chefsekonom Klas Eklund har tidigare beskrivit samma effekt i ett ekonomiskt standardverk. ”Bankerna lånar ut pengar till hushåll och företag. Dessa pengar används till inköp av varor och tjänster, och det allra mesta av dessa medel sätts av mottagarna in på nya bankkonton. Därmed ökar allmänhetens inlåning till bankerna. När bankerna på detta sätt kommer att förfoga över mer pengar, blir det möjligt för dem att låna ut ännu mer. Därmed ökar penningmängden. På detta sätt kan bankerna ”skapa” pengar genom att börja en expansion av sin utlåning”.

Den vinst som bankerna får från de nyskapade pengarna är enbart den ränta som de kräver på återbetalningen av lånet. Även den räntebetalningen kan naturligtvis ifrågasättas om den är rätt, eftersom den betalas på pengar som det inte har kostat banken någonting att skapa. Den blir en gratis intäkt till utgivaren som samhället någonstans i andra änden får bekosta.

….

Penningreformisten och nobelpristagaren Frederick Soddy förstod detta redan på 1920-talet. ”Dessa pengar uppstår varje gång bankerna ”lånar ut” och försvinner varje gång skulden betalas tillbaka till dem. Så om industrierna försöker betala tillbaka sina lån, försvinner landets pengar”. Soddy förklarar här ett centralt dilemma. Om huvuddelen av samhällets pengar har skapats i form av ett lån som ska betalas tillbaka med samma belopp, kommer det innebära att ju fler lån som betalas av, desto större penningbrist kommer det att leda till. När lånen sedan dessutom ska betalas med ränta blir det hela än mer ohållbart. Återbetalningskravet blir då hela tiden aningen större än tillgången på nya pengar. Författaren och ekonomiskribenten Michael Rowbotham sätter fingret på den ömma punkten. ”Skulder i dagens penningsystem är i grunden oåterbetalbara. (…) Det enda sättet som skulder kan återbetalas är med nya pengar, och därmed med nya och större skulder.” Det blir i slutändan ett mycket högt pris som hela samhället får betala p.g.a. den privata utgivningen av pengar.

Allt Detta kommer från en uppsats av Nils Fagerberg från 2005 som kan laddas ner här

Annonser

4 thoughts on “Hur banker skapar pengar ur ingenting

  1. Spännande. Tycker om att det mer börjar handla om ekonomisk teori och mindre framstå som någon komplott från bankerna.

  2. Om man lånar pengar från en annan bank så minskar ju penningmängden där. Om vi antar att båda bankerna finns i samma universum så har väl inga pengar skapats i alla fall.
    Jag tycker att exemplet med att skapa pengar även borde fungera om vi har en privat bank i hela ekonomin.

  3. Appropå ”det var inte Emma som ville ha en tjänst av Margareta, det var Bosse som konsumerade tjänsten”.

    En annat synsätt som kanske kan sprida ytterligare ljus, är om man skulle byta ut banken mot en lånförmedlingsservice (kallad LÅN) dvs. en tjänst som kopplar samman låntagare med lånutgivare. Så skulle LÅN kunna förmedla kontakten mellan Emma och Bosse. Emma lånar ut 100 kr till Bosse och Bosse köper tjänsten av Margareta. Då skulle Emma förstås inte ha 100 kr på banken utan bara ha ett skuldbrev till Bosse. Emma kan inte konsumera förrän Bosse lämnat tillbaka pengarna. Men det kan hon inte heller om inte banken tar ett externt lån.

    Men knutpunkten är fortfarande om pengar på ett konto finns tillgängligt eller inte. Låt oss säga att det finns en ”Joakim von Anka” som banken har goda relationer till. Då skulle banken kunna låna 100 kr av Joakim för att täcka uttagna pengar till både Emma och Margareta. Men den stora frågan är om den snåle (och försiktige) Joakim är villig att låna ut till banken (som tar på sig risken för Bosses lån).

    Så enligt kontona så finns mer pengar men också en skuld (200-100=100) så det är en definitionsfråga om pengar skapats. Enligt alla referenser så kallar man ju uppenbarligen att pengar skapats så vedertaget definition är att det har skapats.

    Det som jag tycker är mest intressant är om man på detta sätt kan rulla igång ekonomin. Men möjligheten till lån generellt bidrar ju starkt till ekonomin. Ännu mera intressant är om detta system har en koppling till ekonomin ”nödvändiga” tillväxt. Men det är jag långt ifrån att fatta.

  4. Detta inlägg har jag glömt. Nedan är grunden till förståelse om hur det fungerar…

    ”Pengarna du har insatta i banken tillhör dig, samtidigt som de är en del av bankens balansräkning.” Det är denna dubbla bokföring som gör det möjligt för bankerna att recirkulera inlånade pengar som egentligen inte är bankens egna pengar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s