Att klättra ner från komplexitetsstegen

Teorierna som Joseph Tainter m.fl. företräder om komplexa civilisationers kollaps är besynnerliga och kan framstå som nästintill djävulska. New Scientist publicerade 2008 en artikel med titeln Why the demise of civilisation may be inevitable. Dom argument som används av liberala ekonomer för att förespråka frihandel över gränser ställs på sin ända och blir till själva hotet mot civilisations fortsatta existens. Liberaler menar också att samberoendet som utvecklas som en följd av handeln är en garant för fred mellan länder. Komplexitetsforskarna erkänner vad ekonomer säger om fördelarna med frihandel — att det leder till ökad specialiseringen och till ökad effektivitet. Och därmed till ökat välstånd för civilisationen. Samtidigt som det är ett slags optimering av människors arbete innebär det också en minimering av resiliens, eller motståndskraft mot chocker av olika slag. Den globala ekonomin är beroende av ett flöde av varor hit och dit över hela världen. I fallet att varor/komponenter uteblir sprids effekterna snabbt.

… as networks become ever tighter, they start to transmit shocks rather than absorb them. ”The intricate networks that tightly connect us together – and move people, materials, information, money and energy – amplify and transmit any shock,” says Homer-Dixon. ”A financial crisis, a terrorist attack or a disease outbreak has almost instant destabilising effects, from one side of the world to the other.”

Matförsörjning

Effektiv transport av matvaror har hjälpt till att nästan utrota hungersnöd i stora delar av världen. Överskott har kunnat transporterats dit där behovet (och pengarna) finns. Den ökade transporten av mat har inneburit att fler munnar kunnat mättas eftersom överskott kommit till användning i andra delar av världen. Det innebär att totalt sett är överskottet som produceras litet. Om jordens sammantagna matproduktion skulle minska skulle det bli ödesdigert.

Transporten av matvaror har också inneburit att regioner inte behöver vara självförsörjande vad gäller mat. Den låga grad av självförsörjning som många regioner har idag gör oss sårbara för störningar i transportsystemet (bränslebrist) eller det finansiella systemet (hyperinflation / deflation).

Diminishing returns / Sjunkande vinst per insats

Joseph Tainter menar att varje problem vi har löst sen vi började bli bofasta har möjliggjort en ökad befolkning, med nya problem som följd. Dessa problem har vi motat genom ökad komplexitet — d.v.s. ökad organisering och specialisering i samhället. Men eftersom problemen som uppkommer blir svårare och svårare att lösa, når civilisationer historiskt sett förr eller senare en punkt där det kollapsar. Ur spillrorna uppstår sedan ett samhälle med mycket lägre komplexitet.

Every extra layer of organisation imposes a cost in terms of energy, the common currency of all human efforts, from building canals to educating scribes. And increasing complexity, Tainter realised, produces diminishing returns. The extra food produced by each extra hour of labour – or joule of energy invested per farmed hectare – diminishes as that investment mounts. We see the same thing today in a declining number of patents per dollar invested in research as that research investment mounts. This law of diminishing returns appears everywhere, Tainter says.

To keep growing, societies must keep solving problems as they arise. Yet each problem solved means more complexity. Success generates a larger population, more kinds of specialists, more resources to manage, more information to juggle – and, ultimately, less bang for your buck.

Eventually, says Tainter, the point is reached when all the energy and resources available to a society are required just to maintain its existing level of complexity. Then when the climate changes or barbarians invade, overstretched institutions break down and civil order collapses. What emerges is a less complex society, which is organised on a smaller scale or has been taken over by another group.

Tainter sees diminishing returns as the underlying reason for the collapse of all ancient civilisations, from the early Chinese dynasties to the Greek city state of Mycenae.

Att backa ur den globala ekonomin

Den globala ekonomin är en väloljad nästintill magisk maskin. Att själva försöka tillverka vad den villigt spottar ur sig mot betalning är ofta svårt och dyrt. Skulle alla i Sverige satsa all sin energi på att vara självförsörjande och om vi då skulle förlora alla våra exportinkomster skulle vi bli ett oerhört fattigt land. Svårt att se att någon på allvar skulle föreslå detta politiskt.

Teorierna om komplexitet och kollaps är svårsmälta, obehagliga och politiskt svåra att sälja. Strikt intellektuellt sett är dom övertygande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s