Der Koran

Nu har jag läst klart Hamed Abdel-Samads bok Der Koran — Botschaft der Liebe, Botschaft des Hasses. Hans främsta ståndpunkt är att Koranen måste börja betraktas som en mänsklig skapelse och inte något direktmeddelande från Allah. Han framhåller att Koranens budskap skiftar efter Muhammeds livssituation. Muhammeds strategi från början när han var en fattig profet utan makt var att vädja till människor att omfamna hans budskap. När han i ett senare skede (Den så kallade Medina-fasen) hade stor makt kom istället lagar och dekret in i Koranen efter Muhammeds vilja.

Asylinvandring

Sammanfattningsvis:

  1. De som har lyckats betala smugglare för att ta sig hit är resursstarkare än de som blir kvar i sina hemländer. De är alltså inte de mest nödställda.
  2. Det finns fler människor som skulle vilja flytta till ett rikt välkomnande land, än vad Sverige kan ta emot, även optimistiskt räknat.
  3. Flyktingmottagandet är dyrt, inte minst eftersom boende är dyrt här, och vi har en överhettad bostadsmarknad i städerna. Integration tar väldigt lång tid för dem som inte har förutsättningarna.
  4. Till och med de som är födda här men med utländska föräldrar verkar ha nackdelar jämfört med infödda svenskar.

 

Godnattfilosofi

Världen är svår att förstå. Ur ett moraliskt perspektiv är den omöjlig att förstå, eftersom det inte finns någon högre kraft som upprätthåller etiska värden i våra handlingar. När man somnar vill man gärna ha ett perspektiv där allting är fint och bra. Man vill inte bli störd av obehagliga känslor eller insikter. Det är ett legitimt behov / önskan. Men tyvärr kan inte världen och logiken forma sig efter ens behov av frid och fröjd. På nåt sätt må man ändå inskränka sitt fokus till sitt eget rum och bortse från fulheten i resten av världen. Det finns strikt taget mer att fundera djupt och länge över än vad man klarar av och har tid till. Det är därför inte mental svaghet att inskränka sig till att betrakta hur mjuk sängen är och hur tyst och skönt. Det behövs för att komma till ro. Oron gnager i människor i olika grad och på olika sätt. En sån som jag kan stressa upp sig skarpt över något personligt eller allmänt problem.  Men det får man lämna därhän. Jag kan inte förväntas lösa livets omöjliga gåtor plus att tänka fram ”meningen med livet” nu ikväll, innan jag får sova. Tack kära dagbok för att du tog dig tid att lyssna på detta inlägg. Puss och kram!

Kritik mot polisen

När man hör om situationer där polisen blir bekastade med stenar och får sina bilar vandalisera, så tänker jag att polisens nuvarande svaghet är en följd av en politisk vilja att ha det så. Är du en rik stat som Sverige och som har makt att stifta lagar, så vore det möjligt att göra en polis som är hur stark som helst. Men visst, vi vill inte ha en polis som brukar övervåld. Men det är som att pendeln sedan länge svängde över till att handla om att begränsa polisers befogenheter och maktmedel. När vi på senare år har fått problem med kriminalitet, till stor del p.g.a. de växande utanförskapsområdena, så börjar vi sakta inse att vi har gjort polisen alldeles för svag för de nu rådande omständigheterna. Det svenska rättsväsendet har t.ex. de tre begreppen gripen, anhållen eller häktad. Ett gripande är det som händer först, därefter ska den gripne förhöras och efter det ska beslut om anhållande tas. Efter tre dagar som anhållen måste beslut om häktning tas. Häktad innebär att man sitter frihetsberövad i väntan på domstol och det finns andra regler för det. Man kan lätt se att dessa tidsfrister kan utgöra ett problem för det överansträngda svenska rättssystemet. Det är en förstås en avvägning mellan individers rättigheter och rättsväsendets möjlighet att arbeta. Men det verkar finnas ytterst lite förtroende för att polisen ska använda sin makt ansvarsfullt. Det är som att lagarna utgår från att polisen skulle missbruka sin makt att gripa någon ifall där inte finns andra lagar.

Källor:

https://polisen.se/Skane/Lagar-och-regler/Misstankt-gripen-anhallen-haktad/

http://lokaltidningen.se/polisen-efter-overfallsvaldtakten-darfor-gick-vi-ut-med-signalement-/20161215/artikler/161219814/1465

Feber

Igår tog jag aldrig febern, men i morse när jag kollade med mun-termometern så hade jag jag 37.1 och 37.0. Nu, tidigt kväll har jag 36.6. Jag tog tre aspirin vid lunchtid, jag är osäker på om den fortfarande har effekt. Jag misstänker att min friska mun-temperatur är strax under 36.6 men jag minns inte exakt vad den brukar vara.

Sjuk

Nu har jag varit sjuk i två dagar. I helgen umgicks jag med flickvännen som hade varit hemma från jobbet på fredagen. I lördags tränade jag till och med — jag kände mig rätt frisk då. Men sen på söndagen kände jag mig lite hängig och igår så fick jag feber. Jag har svårt att inte bli nojig när jag får feber. Det är svårt för mig att se positivt på livet när jag håller på att bli sjuk. På nåt sätt hör livsglädjen ihop med fysisk aktivitet eller att man känna sig kapabel och stark. Jag funderar på om den här hjärna-blod-barriären är trasig på mig så att virusar kommer rakt in i hjärnan och pajar till det. Men det är kanske inte så troligt. Jag tyckte det var lite deppigt att bli sjuk eftersom jag har varit lite småkrasslig veckorna innan, dock varit på jobbet hela tiden.

TV

Tänk så fanns det en burk som visade filmer och animationer, så att man bara kunde sitta där och titta på bildskärmen och låta sig bli underhållen. Då hade man kunnat slippa att vara runt och göra massa saker själv för att bli underhållen.